Vad kan vara en bättre avslutning på 2010 än att få komma ut på ett spännande isfiske i Kristianstads eget Vattenrike? Nyårsafton inleddes med sol och några minusgrader. Fiskepulkan laddades med isfiskeprylar och korv att grilla vid brasan. Årets sista gädda för gottÅfiskats del högg klockan fem över tre och var en tämligen slank sak. Trots det var det roligt att landa 2010 års avslutningsfisk som efter ett snabbt foto fick dyka ner igen och förhoppningsvis äta upp sig en aning. (Text: I. Svensson. Foto: K. Nilsson)

Den från kvällspressen kända arktiska kylan slog till lagom till premiärfisket efter sik i skånska Skräbeån.  Dagen inleddes med ett sällsynt trögt fiske. En del möda lades på att få bort is från spöringarna.  I ”kröken” fiskade bl a Jörgen, Max och Martin som hade landat några sikar när vi gick förbi. Mestadels var det småfisk som landades under lördagen även om det kom upp någon enstaka tvåa. gottafiskat provade treans zon på söndagen. Det började riktigt trögt och absolut inget hände under de första ljusa timmarna. Vid elvatiden släppte det och fisket kom igång för Henrik och Kristian. Henriks bästa vägde några gram under två kilo. Esbjörn Möllerström som fiskade bysidan i zon ett landade fjorton fiskar. (Text: I. Svensson. Foto: I. Svensson, K. Nilsson)

Mot slutet av november infinner sig alltid en mycket speciell känsla. Det tilltagande mörkret tillsammans med de allt kallare dagarna får i alla fall mig att börja längta efter sikfisket i Skräbeån. Det är något speciellt med Skräbefisket. Det känns magiskt att vid åttasnåret stå beredd i ljuset av en pannlampa vid den valda fiskeplatsen och med kalla fingrar pilla runt i maskburken. Man ser knappt sitt flöte när det äntligen i gryningsljuset guppar iväg med strömmen. Ögonen svider nästan när man försöker uppfatta det första efterlängtade pillet. Är man vaken lyckas man med mothugget och får känna siken stångas tungt i andra änden.

gottÅfiskat rekade lite längs Skräbeån och kunde konstatera att sikarna var på plats. Vattenståndet var normalt men med en ganska svag ström. Under veckan har det regnat en del vilket bl a gjort att vattenståndet i Ivösjön höjts rejält samtidigt som havet varit högre än normalt. I ån sågs även en hel del mört. (Text/foto: I. Svensson)

Förra helgen gick i kulingens tecken. Verkar f ö som att det har blåst en del den här hösten, ialla fall här nere i södra Sverige. Några som dock inte bangade för lite blåst var Adam, Kristian, Peo och ytterligare några västkustfiskare. Gänget drog i väg till Kristianopel i nordöstra hörnet av Blekinge, förväntansfulla och fulladdade med jerkbeten. Fisket från båt visade sig vara ganska svårt  men killarna som vadade flugade upp gäddor på löpande band. (Text: I. Svensson, Foto: K. Nilsson)

Kristian och Esbjörn har letat upp siklöjstimmen som samlar sig för lek i Ivösjön. Förhoppningar fanns att bland stimmen även stöta på en och annan större gädda. Vädret var rejält busigt med hårda västvindar och Ivösjön är inte känd för att vara lättfiskad så huggen lät vänta på sig. Först när man hittade stimmen av siklöja började det kännas hett. Utanför en tydlig udde på Ivöns östsida dök Esbjörns flöte och den första fisken landades. Kort därefter fick även Kristian se sitt flöte försvinna ner i det blå och en lång och slank sjukilosfisk kunde landas. (Text: I. Svensson, Foto: K. Nilsson, E. Möllerström)

Piggvaren – Psetta maxima, kan bli upp till 100 cm och nå en vikt på ca 25 kg. Denna storlek är dock inte vanlig. Exemplaren i Östersjön är betydligt mindre. Här växer också piggvaren långsammare än i Nordsjön. Lever på 20 – 70 meters djup på sand-, sten- eller blandbottnar. Födan består främst av bottenfisk. Piggvaren leker vid en ålder av ca 3 – 5 år. Leken pågår från april till augusti. Piggvarens lekperiod är över för i år och därmed även fredningsperioden som varat från juni fram till augusti.

Piggvaren är en rolig sportfisk och fiskas över sandbottnar med ett rörligt bete. Paternostertackel fungerar bra. Med en hastighet på omkring en knop lockas den tuffa piggvaren till hugg. Fiske från stranden eller från båt fungerar lika bra. Bra beten är fiskbit, småsill eller tobis. Fiskedjup som varit givande är från riktigt grunt till ca fyra meter. (Text/Bild: I. Svensson/I. Svensson, K. Nilsson)

När Anja och Emil tog med farmor och farfar ut i sommarvärmen för att fiska blev det nytt fångstrekord för de unga sportfiskarna. Hela 31 fina abborrar fick följa med iland till rensbänken för att därefter hamna i en stekpanna med fräsande smör. (Text/Bild: I. Svensson/K. Nilsson)

Har man varit på konferens vet man hur viktigt det är att få ta den där pausen och ladda om. gottÅfiskat har receptet på hur det kan gå till. Ta en fiskepaus med oss! Att fiska är aktiv avkoppling och när man väl kommit igång är det svårt att sluta. Kristian guidade fiskegäster från Eon på sommarfagra Kulladals Fiskecamp. Det blev många hugg och ett antal fina regnbågar håvades för att så småningom bli härliga filéer till stekpannan. ( Text och foto: I. Svensson/K. Nilsson )

Nåja så kul var det kanske inte vädermässigt men gösen hugger bra även i styv kuling. Detta fick ett gäng fiskesugna från byggbranchen erfara när man åkte ut på Finjasjön med Henrik, Kristian, Mats och Ralf. Lördagen bjöd på en hel del hårda regnskurar och kuling med tidvis mycket hårda vindbyar från sydväst. Trolling var fiskemetoden för dagen och fjorton gösar och några gäddor blev resultatet efter den blöta insatsen. (Text: I. Svensson. Foto: K. Nilsson)

Dags att boka gösfiske i Finjasjön! Fisket har kommit igång nu och högsäsong för just gösen närmar sig med stormsteg. Det finns flera metoder att pröva på. Trolling, vertikalfiske eller slowtrolling med betesfisk. Våra guider Kristian Nilsson och Henrik Andersson landade sju fina gösar på vertikalfiske förra helgen. Visst blir man sugen! (Text: I. Svensson. Foto: H. Andersson)